Griniga gamla ostbågar

Annelie ville ha ett inlägg som visar vad vi gjort när hon roat sig. Vi har klippt gräsmattan. Det är viktigt att kratta ordentligt innan man klipper. Man bör inte bära sandaler. Vi sket i dessa regler naturligtvis.
Vi har slipat golvet i det blivande sovrummet. Det dammar så in i helvete och jag borde öppna ett fönster. Det gör jag inte. Ivve är intresserad av hur allting fungerar. Jag lovar att förtydliga så fort möjligheten finns för en efterhandskonstruktion.
Vi drar på äventyr upp i berget. Det är inte ett barnvänligt ställe utan det finns hur många områden som helst som inbjuder till fasansfulla olyckor. Vi trivs alldeles oerhört. Hittar en snitslad led när vi ska gå ner igen. Beslutar oss för att testa lite reverse engineering och följa den rekommenderade vägen istället. Den är mycket riktigt mindre fasansfull än den vi tog upp. Jävla svenssonbana muttrar vi och virrar vidare tills vi ledsnar och vänder hemåt.
Vi får nästan ångest av att rapportera in. Det känns som om vi borde gjort någonting mer häpnadsväckande. Det känns som om vi bara sprungit tio mil i tusenmilaskogen. Knappt mätbart på en skalbar karta sedd uppifrån.
Eller egentligen bryr vi oss inte. Vi lider inte av prestationspsykoser och värdesätter ickeproduktiva stunder. Ivo missade att hoppa över ett dike vilket gjorde att jag nu tänker slå igång dammsugaren. Han är ganska orutinerad i skogen och Nemo har fullt upp med att ingjuta lite vett i honom. Nu är vi less på datorfan och går härifrån. Vi ska studera kognitiv beteendeterapi och drömma om ostbågar.